Att bli familjehem i Dalarna väcker ofta fler frågor än man först tror. Vem utreder dig, hur länge bor barnet hos dig och vilka sorters uppdrag finns det? Här går vi igenom stegen i den ordning de brukar komma.
Länet och vart du kan vända dig
Dalarnas län har 15 kommuner. Falun är störst med knappt 60 000 invånare, Borlänge har drygt 51 000 och flera kommuner har runt 7 000 invånare eller färre[5]. Ett familjehem kan ligga i ett radhusområde i en tätort eller på en gård långt ut på landsbygden. Det som räknas är din livssituation och om du har tid och ork för ett barn.
Elva av kommunerna, bland dem Avesta, Gagnef, Hedemora, Ludvika, Rättvik och Älvdalen, har gått samman i en gemensam familjehemsresurs som rekryterar, utreder och utbildar familjehem[1]. Dit kan du vända dig med frågor.
Olika uppdrag för olika barn
Barn som placeras har väldigt olika behov, och därför finns det olika former av familjehem. Ett vanligt familjehem ger en lugn vardag med fasta rutiner. I ett förstärkt familjehem är oftast en vuxen hemma på heltid. Behandlingsfamiljer och utredningsfamiljer arbetar närmare ett professionellt team, till exempel kring trauma eller för att kartlägga vad barnet behöver på lång sikt.
Ett exempel på en privat aktör i länet är Dalaidyllen, som på sin sida om att bli familjehem beskriver uppdragsformerna och erbjuder ett första förutsättningslöst samtal.
Så går utredningen till
Oavsett vem du kontaktar behöver du godkännas av socialtjänsten, som utreder dig och din familj[2]. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska utredningen bland annat innehålla följande delar[3]:
- intervjuer med dig och övriga vuxna i hushållet
- hembesök där boendet och närmiljön gås igenom
- referenstagning hos personer som känner dig
Hur många hembesök det blir och vilka frågor som tas upp beror på fallet, men räkna med att det blir personligt.
Frågor att ställa dig själv först
Ställ dig några ärliga frågor innan du anmäler intresse. Har du en stabil vardag och plats för ytterligare en person, både praktiskt och känslomässigt? Klarar ditt arbete att du behöver vara hemma mer under vissa perioder? Och kan du tänka dig att samarbeta med barnets föräldrar, socialtjänsten och andra vuxna runt barnet?
Lutar svaren åt ja är nästa steg ofta ett samtal utan förpliktelser, där du beskriver din situation och hör vad uppdraget kräver. Tänk också långsiktigt, eftersom barn som haft en tuff start kan behöva en trygg vuxen även efter 18 års ålder.